Vägen till Uppsala känns lång. Flickorna sjunger julsånger med den tomma transportburen mellan sig. Väl framme blir mötta av trevliga uppfödare och en gigantisk varghund och förstås en massa marsvin. Flickorna fick sina marsvinsungar i famnen och det kändes mysigt. Hur ska vi kunna skilja marsvinen åt? Jo, Henna är lite mindre, än så länge, och dessutom har hon ett litet jack i örat. Hennes mamma slickade henne tydligen lite hårt när hon var nyfödd.

Alla marsvinen började pipa när vi prasslade med höpåsen i transportburen. Det var ganska kallt ute så vi svepte in transportburen i en filt. Sedan bar det hemåt, nu blev det inte så mycket julsånger, alla lyssnade spänt på de små pipen som hördes från buren.

Väl hemma släppte vi dem på mattan bredvid buren. Oj, så mycket bajspluttar det blev - stressmagar? Så rara små djur ändå. Tur för dem att vi hämtade dem mitt i veckan så att de kan vara lite i lugn och ro medan vi jobbar/går i skolan. Till helgen kommer de att bli kelade med, det kan vi vara säkra på!

Nu kan vi inte vänta längre! Vi ringde och det är OK att hämta Greta och Henna redan ikväll.