Mormor och Morfar är på besök och barnen har förstås stolt visat upp våra marsvin. Vi ska precis till att äta middag, jag lägger in några överblivna salladsblad i uteburen och ser att det bara är två marsvin i buren - inte tre. Var är Greta? L och M gungar och har inte med sig Greta. Paniken sprider sig. Enda förklaringen vi ser är att Greta smitit ur buren en stund tidigare då jag också lagt in några nyplockade salladsblad. L och M skriker och gråter. Speciellt L för Greta är ju hennes. Vi söker igenom syrenbuskagen, vi lyser med ficklampa under husgrunderna, vi tittar in i stenrösen, vi trampar ner syrenbuskarna om och om igen. Ingen Greta. Vi är fyra vuxna som inser att det kommer inte att bli någon middag (och inget annat roligt heller den närmaste tiden) om vi inte gör precis allt vi kan för att hitta Greta. Och det är två förtvivlade flickor som får känna på maktlösheten i att ett älskat djur är borta. Vi ställer ut transportburen och filten från inneburen i hopp om att lukten ska få Greta att hitta tillbaka. Jag försöker klirra med grötskålen mot den andra matskålen för det brukar alltid få Greta att vissla. Jag tar till och med och bär runt på Henna i förhoppning om att hon ska pipa och locka Greta att svara. Ingen Greta varken hörs eller syns. Det börjar kännas hopplöst. Greta kan vara varsomhelst i naturen runt stugan och hon kommer knappast att överleva en natt härute. Efter kanske en timmes letande minns jag att när jag plockade fästingar på Zuzette så pysslade L med Greta bredvid mig på verandan. Jag tittar under stolsdynorna. Ingen Greta. Men av någon anledning går jag in i glasverandan och där i hörnet bakom soffan ser jag en goldenrumpa sticka fram. Greta! Hon hade inte alls rymt. L hade satt henne på golvet i glasverandan och sedan sprungit ett ärende åt Mormor (så helt plötsligt blev det Mormors fel alltihop!) och glömt bort Greta. L blev förstås lycklig (och har lovat att torka disken i två veckors tid) och M fortsatte att tjuta en stund till av bara farten. Det var skönt att sätta sig till bords. Det gjorde ingenting att potatisen var kall. Huvudsaken var att alla tre marsvinen var på rätt plats. Kanske var det här trots allt en nyttig erfarenhet för flickorna. Vi undrar fortfarande vad som hade hänt om Greta verkligen hade hamnat utanför buren. Hade hon stuckit in i växtligheten eller hade hon suttit kvar brevid buren nära kompisarna? Man hinner tänka rätt mycket när man letar. Jag tänkte t.ex att vi inte skulle kunna åka på fler utställningar. Vi kan ju inte komma med två marsvin och berätta att vi slarvat bort det tredje. Jag funderade också på hur jag skulle tala om för chefen att jag inte kan komma in och jobba på måndag för jag behöver sitta i ett syrensnår och vänta på ett marsvin... Men framförallt funderade jag på hur L skulle klara av att acceptera att Greta är och förblir spårlöst borta. Är det någon som har erfarenhet av att locka fram ett marsvin på rymmen? Det måste ju trots allt hända då och då. Och om det skulle hända oss någon gång så vill jag vara bättre förberedd. Så att det blir ett lyckligt slut igen!

 

jossan

8 augusti 2009 23:47

skönt att det inte hände något, vet hur lätt man hispar upp sig! jag har dock en känsla av att ett marsvin nog gärna skulle stanna kvar hos tryggheten ändå?

jättesöt liten trio på bilden där förresten :)

http://metrobloggen.se/gymjossan

 

Karin F

12 augusti 2009 09:49

Oj, ni kom undan ed blotta förskräckelsen! Men oroa dig inte över "vad folk ska tycka"; att marsvin rymmer har de flesta som har sina marsvin ute råkat ut för någon gång, även de som säger innan att deras djur aldrig smiter eller att uteburen är rymningssäker... Dotterns kompis ena marsvin kom tillbaka just för att han hörde brorsan pipa ängsligt efter honom. Så att bära runt ett pipande marsvin tror jag på. Likaså att ställa ett marsvinshus/transportbur eller liknande så att de själva kan gå in i den. Annars är det väl att göra som ni gjorde när ni trodde Greta var borta - leta överallt i snår och under lämpliga gömslen. Jag stack en gång ner händerna i tätaste snåret i (den jättestora) tomtens syrenhäck och fick tag i en rymling (utan att jag sett innan att hon verkligen satt där).
Men skulle marsvinet ifråga ha blivit skrämt av en rovfågel/hund/räv eller mård så kan det förstås ha sprungit långt. Eller ännu värre...

http://myosotis.bloggagratis.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

God Jul alla ni som troget tittar in på vår blogg trots att vi inte gjort något inlägg på länge. Vi  funderar på att fortsätta bloggande på något annant sätt, men har inte bestämt hur än. Ge gärna feedback via den nya omröstningen här till höger. God...

... att Bloggagratis/Bloggplatsen inte är reklamfri längre med mindre än att man betalar sig fri. Vi får se, vi kommer inte att betala, utan slutar hellre blogga, det beror på vilken typ av reklam som visar sig... ...

På eftermiddagen var vi på vårt första medlemsmöte i Norrort för att vara med på planeringen av NM som kommer att hållas i Eskilstuna 18-19 september nästa år. Det är att sammarrangemang mellan Norrort och Svealand. Planeringen är redan på spåret så ...

Det går löss på barnens skola, så istället för att trimma marsvinspälsar har den tiden gått ut till luskamning. Apotekets luskam är fullständigt värdelös för det ändamålet. Den kan användas till vanlig kamning av marsvin, men till huvudlöss fungerar ...

Idag har all persilja klipps ner och tagits in. Det blev en hel del för infrysning och sedan blev det fest i marsvinsburen där allt som blev över hamnade. Det finns fortfarande en hel del friskt gräs i trädgården. Tyvärr har kaninen Putte fått smak f...